Kaos i sagorummet

I dagarna har jag och en kollega bestämt att vi ska byta rum med varandra. Mitt språk- och sagorum byter med hennes teknikrum. Det betyder att jag får ett större rum men å andra sidan måste det finnas två bord där inne att äta lunchen vid. Men jag ser möjligheter i det större formatet och dessutom blir det lite nytändning för min del. Ibland blir man lite less och allt känns gammalt och trist och då kan en sån här sak ge ny inspiration. Nu behöver jag bara tid att få göra själva flytten och idéer på vad jag kan fylla mitt rum med för spännande saker och aktiviteter. Där behöver finnas sådant som jag och barnen jobbar med när vi har språkgrupp men även sådant som de kan jobba med själva annan tid. Rummet skall andas språk, sagor och kommunikation. Jag vill att det ska vara inbjudande, spännande, rikt och utvecklande.

Ansvarsbarn

På min förskola har varje pedagog ett antal barn som de ska ha extra ansvar för. De är ofta de barn som man haft inskolning med och som man tillsammans med deras föräldrar har utvecklingssamtal.
Hur de olika pedagogerna förhåller sig till det är lite olika. En del lägger inte så stor vikt vid det utan tar fram listan först inför utvecklingssamtalen för att se vilka barn man ska ha samtalen om. Själv tycker jag att man ska ha dessa barns väl och ve för sitt sinne under hela året. Jag funderar på att ta fram en modell för åretrunt-observationer. Ett sätt kunde vara att vid ett utvalt tillfälle varje vecka notera vad barnen gör, vem de leker med och så vidare. Det skulle ge ett mycket bra underlag inför samtalen med föräldrarna men också inför ett utvecklingsarbete med barnen. Jag funderar på om jag ska ta fram ett formulär eller om jag ska köra med löpande text. Formulär är ju visserligen enklare att sammanställa fast det begränsar informationsmängden. Vilket i sig kan vara både bra och dåligt.

Dags för utvecklingssamtal!

Idag har jag börjat skriva ner mina underlag till utvecklingssamtalen jag ska hålla i. Vissa är enkla och vissa är mer komplicerade. Hur säger man svåra saker på ett bra sätt så det leder framåt och blir något bra? Inte bedöma barnen utan visa på deras förmågor och berätta hur vi jobbar med det. Hur får man till ett givande samtal som både föräldrarna och jag kan känna oss nöjda med? Det är inte alltid så lätt att få till en givande dialog. En del föräldrar sitter tysta som musslor och förväntar sig en föreläsning utan att själv vilja bidra. Somliga pratar stugan full så jag knappt hinner få sagt det jag tänkt under den, för ändamålet vikta, halvtimmen. Ibland kommer samtalet att handla mer om föräldern än om deras barn. Det blir en balansgång mellan att vara artig och att försöka föra tillbaka samtalet till det som var avsikten.
Men vad är avsikten? Ja jag vet vad som står i läroplanen, men ändå...vad vill föräldrarna veta? Det varierar en hel del. Vissa vill mest veta att deras barn har det bra både fysiskt som psykiskt. Medan andra vill veta exakt hur deras barn uppnår målen.....som vi förstås inte har i några förskolan!
För det mesta är det roligt att möta föräldrarna på tu man hand och verkligen hinna prata om deras barn och om det arbete vi utför på förskolan. De bästa samtalen för oss närmare varandra och gör föräldrarna trygga och nöjda och mig full av stolthet och arbetslust!

Inlägg nummer 1

Hej och välkommen till Kraxas kråkor!

Den här bloggen ska handla om mina tankar, funderingar och erfarenheter från mitt arbete på förskolan.

Idag hade jag ansvaret för de minsta barnen på förskolan. Något som jag upplever mer och mer givande. Från början tyckte jag det var trist...det går ju inte att göra så mycket avancerat med barn på ett till två år. Men ju mer tid jag spenderar med dessa små underbara människor desto mer gillar jag det. Det är spännande att introducera nytt material för dem och sedan observera hur de tar till sig det, hur de prövar och utforskar möjligheterna med det de fått framför sig. De är så fördomsfria och frimodiga.
I dag tog jag fram de nya liggunderlagen vi köpt in till förskolan. Tanken är att de ska fungera både på vilan och vid rörelselek....men vad mer kan barnen komma på om de får tillfälle?